Hur många lastbilar är rätt lastade, lagligt lastade eller optimalt lastade idag?
När fraktbolaget ska transportera gods är det givetvis bra om man kan vara så effektiv som möjligt, dvs. flytta så mycket av godset som möjligt med så få lastbilsturer som möjligt. Det är ju även lämpligt om detta sker inom lagens ramar.
Fraktdragande vikt är den vikt som du som fraktköpare skall betala för. Den beror bl.a. på hur du har packat ditt gods. Det finns lite förenklat två beräkningsfall avseende fraktdragande vikt:
- Du skickar en pall med något fastsurrat på och kanske inslaget i skyddande plast. Det finns inga pallkragar eller lock vilket innebär att det inte går att placera ytterligare gods ovanpå ditt kolli. Detta innebär att du får betala för hela volymen i lastutrymmet upp till taket.
- Du skickar samma gods på en likadan pall fast nu utrustad med pallkragar och lock så att det går att placera ytterligare gods ovanpå.
Om ditt gods inte är alltför tungt så kan det mycket väl bli dyrare att skicka enligt alternativ 1.
Alla fraktbolag räknar fraktdragande vikt på samma sätt. Den verkliga vikten ska alltid anges på fraktsedeln. Flakmeter (FLM) och volym (kubikmeter, KBM) ska alltid anges och dessa räknas om till kg enligt olika modeller för inrikes/utrikes. 1 FLM inrikes = 1 950 kg. 1 KBM inrikes = 280 kg.
Tex en pall som är 1,2 x 0,8 ej stapelbar taxeras till 0,4 FLM = 780 kg
En pall som är 1,2 x 0,8 x 1 och stapelbar taxeras till 1 KBM = 280 kg
Om den verkliga vikten överstiger volymvikten används den verkliga vikten som fraktdragande vikt.
Av samma anledning är det viktigt att fraktköparen anger rätt vikt på sitt gods. Idag uppskattar många avsändare vikten på godset som ska skickas. Låt oss visa med ett räkneexempel:
En fraktköpare uppskattar vikten på sitt gods till 2 500 kg. En lastbil lastar ca 36 ton, dvs 14 sändningar á 2 500 kg.
Anta först att den riktiga vikten är 2 100 kg, dvs 400 kg mindre än vad fraktköparen uppgivit.
Åkaren lastar sin bil med 14 sändningar á ”2 500” kg och tror att bilen är maxlastad. Den riktiga vikten han lastat är istället knappt 30 ton och han hade kunnat lasta totalt 16 liknande sändningar istället. På en samhällsnivå blir miljön lidande eftersom vi kör med för ”lite” last på varje fordon; Åkaren hade kunnat tjäna mer pengar samt; Avsändaren hade kunnat få med allt sitt gods och inget skulle bli kvar för att bilen var ”full”, bara man angivit rätt vikt på godset!
Anta istället att den riktiga vikten är 2 900 kg, dvs 400 kg mer är vad avsändare uppgivit.
Åkaren lastar sina 14 sändningar och tror att han ligger på rätt maxlast. Istället har han lastat nästan 41 ton och riskerar böter samtidigt som vägar och fordon tar stryk.
Allt detta kan undvikas genom att kräva att varje avsändare ska lämna en verifierad vikt. Alla sändningar ska vägas på en verifierad våg och kvitto på vägningen ska medfölja fraktsedeln när den överlämnas till åkeriet vid lastning.
Verifierad vikt innebär att vikten på något sätt kan verifieras, t.ex. genom att den erhållits från en våg som uppfyller myndigheternas krav. Vid sjötransport av containrar specifikt används begreppet Verifierad vikt och innebär där att varje container som lastas på fartyg för internationell transport ska ha en verifierad bruttovikt eller VGM (Verified Gross Mass). Det är Transportköparen som är ansvarig för att lämna korrekt uppgift om VGM till fartygets befälhavare.
Det finns två metoder att ta fram VGM: antingen väger man den packade containern med en våg som uppfyller Swedacs regelverk med minst noggrannhetsklass IIII för icke-automatisk vägning och minst noggrannhetsklass Y(b) för automatisk vägning. Alternativt så kan man beräkna bruttovikten med en certifierad metod. Metoden ska då vara certifierad av ett ackrediterat certifieringsorgan.
Om du vill veta mer, kontakta din närmaste Tamtron-kontakt!
Team Tamtron
Vägning – Kunskap – Kvalitet